Spinnfiske

Att spinna sitt garn

spinnfiskeEn vanlig bild av en sportfiskare är där denne står i vadarbyxor en bit ut i en sjö eller vattendrag och svingar sitt spinnspö. Sådant fiske sker dock ofta även från båtar, bryggor eller broar. Redskapet är ett så kallat spinnspö och företeelsen kallas således spinnfiske. Själva spöet är fjädrande och tillverkat av glasfiber eller kompositmaterial. I andra änden på spöt fastsatt i linan eller reven sitter betet. Dessa hullingförsedda fiskeprylarna har olika namn beroende på utseende och vilken sorts fisk som det avses att fångas med den. De heter wobblers eller skeddrag samt jigg eller spinnare. Wobblern är gjord av trä eller plast och liknar oftast små fiskar. Skillnaden mot andra drag är att den inte skall snurra runt utan röra sig mer naturligt, oftast i sid- eller höjdled. På en del wobblers används ett hakskägg för att den skall röra sig stadigt. Hakskägget är gjort av plast eller metall och kan vara ställbara. En av de mest kända i genren är ABU:s Hi-Lo som ännu är gångbara, mer än sextio år efter att de introducerats.

Skeddrag eller gäddrag

Skeddrag är en typ av drag som liksom gungar fram både sidledes och upp och ner. Materialet är metall eller epoxi och dessa drag kan vara både långsmala eller mer runda. Den senare formen används främst i insjöar och skall föreställa en skadad fisk. Den lockar därför rovfiskar som vill få sig en munsbit men istället fastnar den på fiskarens krok. Eftersom det ofta fiskas efter gädda som drar sig in i vass kan skeddraget vara försett med ståltrådar över kroken för att inte fastna i vassen, dessa kallas vassdrag. Ett skeddrag med roligt namn är den finska Professor skeddrag. Svenska sådana med mer normala namn är ABU Utö, ABU Atom och ABU Toby. Ett norskt skeddrag kallat Salamander är en typ med trekrok. Exempel på ett amerikanskt skeddrag är Dardevle.

Locka med jiggar

grp-gridimage-5fcfa1Jigg är ett drag med många utseenden, krokar som kan fästas till eller tas bort och som har funktionalitet som tyngd invid öglan. Den kan dessutom ha något som kallas rasselkammare vilken avger ett ljud som ska locka fisk från längre avstånd. Fiskaren kan behöva trixa med spö och lina för att draget skall röra sig på önskat vis. Används vid fiske efter insjöfisk men även i havsfiske efter hälleflundra, torsk och gråsej.

Fiske med tafs är också en utbred variant. Vanligtvis sker detta med en wobbler utan haksked och på denna fästes en tafs av exempelvis pianotråd. Gädda eller havsöring fångas med denna metod och ibland även abborre. Vidare används en stum lina som då fungerar annorlunda än en tänjbar. Dessutom ett kort stumt spö som tillsammans med linan skall ge en exakt uppfattning om hur betet rör sig under vattnet. Någon har kallat detta fiskesätt för “dirigentpinne”.


by